Det är kyligt mellan oss nu

Det är kyligt mellan oss nu. Jag behöver en extra tröja så fort vi går förbi varandra. Men han nämner ändå inget. Där står jag - i ovisshet. Jag vet till exempel fortfarande inte vad Kaosmassakern känner för att Stampe vill prata med mig när han kommer hem igen. Jag vägrar vara anledningen till att deras vänskap förstörs.
"Du är konflikträdd", säger han från ingenstans.
"Jag söker bara inte konflikter", svarar jag. "Du borde hitta någon som är villig att bråka med dig", fortsätter jag.
Men Kaosmassakern bara ler, drar mig intill sig och säger:
"Jag ska ingenstans"
Reaktioner. Det är sådana saker som vi ännu inte har lärt oss om varandra. Och så fortsätter vi gå. Inte i mörker, men i dämpad belysning.