Som en kokt med bröd

Det är som ett litet kvitto där det står: "Duktig flicka! Du kan fortfarande fixa män du vet att du ändå inte vill ha". Varför gör jag det här hela tiden? Uppmuntrar lite lagom och håller kontakten. För att veta att valet finns att sova tillsammans om jag blir allt för ensam en natt.
Kaosmassakern kommer över för att se en film. Men han är inte som alla dom andra, han är lite av min trygghetszon. Man vet vad man får liksom. Som en kokt med bröd. Han har skaffat sig en ny tatuering över bröstet. Jag minns när vi stod varandra nära och jag visste precis hur hans hjärtslag kändes mot mitt öra.
"Vet att du inte är bra för mig", säger jag medan jag för fingrarna över tatueringen.
"Tror jag behöver dig ändå. Vi träffas har sex ibland", sjunger Kaosmassakern och fulländar Norlie & KKVs låt.
Jag skrattar. "Men en ganska viktig detalj är att jag inte känner som du", sjunger jag som svar.
"Ingen annan rör mig som du", sjunger han.
Den där natten är första gången han faktiskt frågar mig om det är okej att han stannar över. I vanliga fall brukar han bara gå in i sovrummet och krypa ner under täcket. Men denna gången tar han min hand och följer mig in. Han slår igen sovrumsdörren med foten, på samma sätt som han alltid har gjort.
Och med vetskapen om att dörren aldrig riktigt är helt stängd, så lät jag den slå igen bakom mig.