Vandrande blick

Törnrosas pojkvän och jag har känt varandra länge nu. Nästan lika länge som jag och Törnrosa har känt varandra. Någonstans mellan att beställa fler drinkar eller gå hem så hamnar dom i ett stort bråk och vi bestämmer oss för att det är bäst att han sover i min lägenhet över natten.
"Du vet, du kan inte hålla på så", säger jag när vi står i köket.
"Vad menar du?"
Du har en vandrande blick", säger jag. "Du kan inte spana in andra brudar framför din flickvän. Ni får snacka ut om det imorgon. Du kan sova på soffan. Jag har en extra kudde om du behöver?".
"Men det är kallt i vardagsrummet", gnäller han.
"Precis som i ditt hjärta", muttrar jag.